| #AsuultSambar : https://forum.asuult.net:443/ |
|
| ЭЛЭГНИЙ В ВИРУС https://forum.asuult.net:443/viewtopic.php?t=38284 |
1 хуудас 3 |
| Зохиогч: | els [ 8-р сар.24.04 7:23 pm ] |
| Постын сэдэв: | ЭЛЭГНИЙ В ВИРУС |
10 nastai huuhed-d elegnii B virus ilersen geh yum yah ve?Elbeg tohioldoh ovchin uu? Udamshih uu?Yunaas bolj uusdeg ve? Yaval hurdan edgeeh ve? Yamar zuiliig horigloh heregtei ve? Zovlogoo ogooch humuusee. |
|
| Зохиогч: | Assdaa666 [ 8-р сар.25.04 3:59 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
monmedline deer ene talaar nileen zuil bicheestei baih shig baisan. haraarai. b virus udamshiliinh bish ee. biein shingeneer damjdag ovchin. bohir tariur cusnii beldmel etc. eleg orovsood ajil ni buurdag. gehdee buh tussam humuusiin zarim hesegt ni shinj temdeg ilerne. mgld buh toroliin shar mash ih yum bilee.. neg gem ni arhagjih magadlaltai baidag yum. horigloh zuil gevel elegend muu zuil buhen... gehee emch nar ni iluu todorhoi heleh biz. |
|
| Зохиогч: | Terrorist[mN] [ 8-р сар.25.04 4:30 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
za minii medehiiin sharlaval tegeeed l elegnii b umuu c virustai gesen ug Mon tsusaar haldvarlana. Horigloh zuil gevel arhi dars, tamhi, sharsan hool, honoson hool , haluun nogoo bolon haluun chinjuu ch umuu er ni ahluun gegdeh um orson hool idej bolku!, ondog idej bolohgui. Er ni hurts tostoi gegdeh buh torliin um idej bolohgui !!. Aduunii mah idej bolohgui!. Eldviin himiin bodistoi (neg yosondoo budagtai) undaa bolon chiher idej bolohgui! Guij haraij userch devher ch bolohgui Za ehnii eeljind gevel iim l bna. Elegnii ovchin buur hundereegui l bol tuhain hund zoviur bhgui. tiim bolhoor joohon huuhed deer bichsen umnuudiig barag morddoggui hunderuuldeg. Tiim bolhoor sain helj oilguulah heregtei! Baga zereg ilreh shinj temdeg ni amarhan yadrah (ene ni busad humuust zalhuurch bna gej bodogdoh ue bdag), bainga untah geh met. Za tegeed emcheer uzuuleh or eho -d haruiulbal elegnii gadarguu barzaih bolon tomroh zereg shinj temdeg ilerne. Baga deer ni emnelegt shinjilgee ogch idevhjiliig ni buuruuulah bolon zogsooj gazar avahuulahiig ni zogsooh heregtei!! Ternees bish 100% edgene gej bhgui. (Buur hongohon bol 100% edgedeg bj magad) PS: haldvartad ochij shinjilgee ogch baingiin hyanaltand oroh heregtei bh. Haldvart ni MOngoliin hamgiin tom Haldvariin Esreg tov :D Hurdan edgeerei |
|
| Зохиогч: | Dulma [ 9-р сар.10.04 6:25 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
tegeerei, elegnii hatuurliin talaar bas bicheedehvel sain baina, hamgiin gol ni yaval deer ve, edgeeh arga zam gm shuud edgehgui gej bitgii heleerei, arga zam baigaa l baih... |
|
| Зохиогч: | Iris [ 9-р сар.11.04 10:13 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Elegnii hatuural gej yadag, English-r yu gedeg ovchin be? Elegnii ed esiig sergeej toljuulj boldog gej unshsan yum baina. Internet uhaad uzvel eleg, tsosoo tseverleh mash engiin, ur duntei arguud baigaa. Er ni yanz buriin em tangaar bombogdsonoos idej baigaa hool hunsee taaruulaad, ulamjlalt emchilgeenii arguudaar uzvel bur hundercheegui tohioldold iluu ur duntei yum shig. Bagadaa sharlasan, heden jiliin omno liver-t nuluulj bolzoshgui em uuj baisan uchraas eleg maani yavch sain bish. Alternative medicine sonirhson humuus www.sensiblehealth.com www.curezone.com site-s humuusiin turshlaga sonirhoj bolno. Medehed iluudehgui info baigaa, humuus liver and gallbladder flush etc hiigeed eruul mend ni saijirsan geed l bailee, gehdee of course individual results may vary. Bi liver flush hiij uzeh geed odoohondoo research stage-daa yavj baina. P.S. Milkthistle gedeg herb eleg toljuuleh uilchilgeetei. Natural health store-s beldmeliig ni avch bolno. |
|
| Зохиогч: | Assdaa666 [ 9-р сар.14.04 12:44 am ] |
| Постын сэдэв: | |
bagadaa sharlasan geed A virus l baisan baih daa. tegsen bol daraa ni eleg emzeg bolno, dahij ovdono gesen zuilguugeer buren edgerdeg shuu dee. zaluu hunii eleg ter tusam aa dorhnoo nohogdono. em ch gesen udaan heregleegui l bol barag l zugeer. iris demii l sanaa zovood baigaa uym shig baina. eleg chini ugaasaa busad erhtend baihgui toljih chadvartai negen dee. 1/4 iig ni uldeegeer busadiig ni ogtolhod buren toljdog gej unshsan yum baina. (grekiin domogt tegeed l humuust gal avchirsan burhaniig busad burhad ni elegeer ni shuvuu tejeesen gedeg yum bilee, dorh ni oo toljood teriig ni shuvuunuud dahij zulgaagaad, nogoo baagii ni ulam shanalaad...) elegnii hatuural chini neg ogloo sereheer bii bolchihdog ed bish yum baina lee. golduu, on udaan hugacaand eleg ee gemteesen hund yavagddag uil yavciin suulchiin shat ni yum. ehleed tomrood, daraa ni oohjood tegeed orovsood suuld ni cirrhosys buyu hatuural gedeg ni bii boldog gesen. ehnii 3 shatand baihdaa hortoi huchin zuilsiig holduulj chadval aihtar toljdog zolig chini zuv zugeer bolchhono, harin cirrhosiin shatandaa orchihson bol bucah zam baidaggui l geed baigaa yum daa. medeej elegnii transplantaci hiilgeh yum bol amid uldeh magadlal ni saijirdah l yostoi. oiriin ued mglchuud hujaad elegee ih soliulaad baigaa yum bilee. elegnii toljiltiig saijruuldag ulamjlalt olon l em baidag baih, hoocoldood uzehed gemgui baih shuu. |
|
| Зохиогч: | Iris [ 9-р сар.14.04 1:23 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Harin tiimee, em uuhad liver hyanaltand baisan, blood test-eer zugeer baina l gej gardag baisan, ug ni ovdoj barisan yum baihgui tul sanaa zovohgui l baina. Harin deep fried food idsenii daraa liver maani bolovsruulj diilehgui baigaa ni medegddeg yum. Tegeed detox hiij, eleg tsosoo saijruulya gej bodson. |
|
| Зохиогч: | Assdaa666 [ 9-р сар.14.04 5:13 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
deep fried food ch hend ch shingec muutai unhealthy ed yum baigaan, bolj ogvol baga ideh heregtei :) cola sweetstei adil (amidraliin hamgiin sain saihanuud ni horigchhoj baigaa biz? :)) gehdee oohtei tostoi yum ideed bie evguirheed baigaa bol ter chini eleg bish cos yum bish uu? buur ih soliorvol noir bulchirhai gej boloh l yum, gehdee yu l bol. cos gehdee neh ih surtei ed bish l dee. yag yaaj tavguirhej baigaagaa husvel neg bichheerei, oor yamar hoolonii daraa tegej baina geh met... |
|
| Зохиогч: | Iris [ 9-р сар.17.04 9:49 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Sugar intake-n huvid us, suunees oor yum uudaggui bolohoor soda's not a threat. Harin odor bolgon Starbucks chai tea, danish avch iddegee bolison. Tazo chai sain bolovch they make it too sweet. Elegnii huvid minii bie ovdoj tavguirhej baigaagui, harin deep fried food idsenii daraa my skin gets irritated. Urid ni haaya neg egg rolls-s oor deep fried food iddeggui, getel manai hun deep fried chicken, fish etc lag durtai, neg heseg tiimerhuu hool hiigeed ideed baisan chini bi oor deeree yamar effect uzuuldgiig anh anzaarsan. Margaash ni I usually get itchy little bumps on my waist line, and they go away after a few days. Ternees hoish sharsan yum idehee bolison. Bi eleg maani arai l muu ajillagaatai, toxin-oo diilehgui skin-eer gadagshluulj baigaan boluu gej bodson yum. allergy shig l sonsogdoj baina daa. bi tavguirheed gehleer chini baruun talaar hatgaj bazalj ovdood baisan yum baih gej bodohgui yu. tegeegui l bol yahav:) allergy harin ih olon toroliin zuild garj boldog yum shig baina lee. neg huniih spirtend nogoo ni chromdson bariul etc. irisiinh sharsan huursan yumand yum bailgui. gehdee ter itchy bumpuud oor yumtai holbootoigoor garahgui baina uu? gehdee eleg zugeer geed tosond sharsan yum ih ideed demii shuu, tegej beltgehleer toxin nitrat etc. hamaagui ih yalgardag gesen. assdaa |
|
| Зохиогч: | Assdaa666 [ 10-р сар.11.04 2:05 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Treatment of patients with liver cirrhosis with the signs of liver insufficiency is complex and seldom satisfactory. Carnitine, taking part in liver lipid metabolism might be a potentially effective drug. THE AIM: Of the study was to evaluate the influence of L-carnitine on serum ammonia, cholesterol and triglyceride concentrations. PATIENTS AND METHODS: Fifty patients with liver cirrhosis of alcoholic aetiology, 16 females and 34 males, aged 55 +/- 11.3 years (mean +/- SD) were included into the study. Fourteen patients were treated with L-carnitine, 25--with L-ornitine L-aspartate, 11--were not given those medicaments. All patients had proteins reduced down to 0.5 g/kg b.w. per day in their diet. The serum concentrations of ammonia, cholesterol and triglycerides were assessed on inclusion and after 28 days of treatment. RESULTS: All patients improved clinically. A significant improvement was observed in the group of patients treated with L-ornitine L-aspartate (p < 0.003), and among those treated with L-isocarnitine (p = 0.005), while evaluating the Child-Pugh score before and after treatment. The serum ammonia concentration decreased in all patients. However, among the individuals treated with L-carnitine an increase of serum cholesterol and triglyceride concentrations was observed as well (p = 0.02). CONCLUSIONS: L- carnitine lowers the serum ammonia concentration and improves lipid metabolism. tovchoor orchuulah yum bol 50 arhinii garaltai elegnii dutagdaltai (16 emegtei, 34 eregtei, 55 dundaj nastai) humuusiin 14t ni l ornitin, 25t l ornitin aspartat, 11 em uulgalgui bailgaad, uuragnii orciig .5 g/bien jingiin kg neg odort hurtel buulgaad serumiin kolesterol ammonia trigliceridiig ni hemjeed 28 odoriin daraa dhin shalgasan chini buh ovchtonii baidal saijirsan baisan, gehdee l ornitin aspartat, l isoornitin hergelsen bulegt iluu sain ur dund hursen baisaniig ajiglasan. serumiin ammoniagiin tuvshin buh ovchtonguuded buursan, ornitin uusan ovchtonguudiin ammonia tuvhsin buurahaas gadna triglicerid kolesteroliin tuvshin ni bas buusan baisan |
|
| Зохиогч: | anne [ 10-р сар.21.05 3:07 am ] |
| Постын сэдэв: | Re: Элэгний В вирус |
Ишлэл: 10 nastai huuhed-d elegnii B virus ilersen geh yum yah ve?Elbeg tohioldoh ovchin uu? Udamshih uu?Yunaas bolj uusdeg ve? Yaval hurdan edgeeh ve? Yamar zuiliig horigloh heregtei ve?
ilersen gedeg ni yu gesen ug ve shar uvchnii shinj temdeg ni ilreed shinjilgeend tegj garsan yumu esuul zugeer l shinjilgee hiilgeed tegj garsiimuZovlogoo ogooch humuusee. HBV buyu b virus ni tsus bolon belgiin zamaar haldvarladag, neg haldvar avsan bol ter virusiin teegch bolood nasan turshid ni bdag yum hervee shinj temdeg ilreegui bol ter huuhed zugeer teegch boltson gesen ug gehdee tiim boltsiim chin virusee sedren sharlahaas sergiileh heregtei! gol ni iim virus ilersen humuus, bas ene viruseer uvchluud edgesen humuus tsaashid dandaa jild 1 ch yumuu udaa elgee hyanuulj virusiihee idevhijliig uzuuleed yavaad bval aih yumguieeeee harin ugui bol tsaashdaa elegnii arhar urevsel, tsaashlaad hatuural...cancer boloh magadlal undur yum! bi ch gesen bagadaa B virusiin sharaar uvduj bsan yum, yur ni mgld ene virus teegchid barag ihenh humuus bdagshd, teed odoo virusiihee shinjilgeeg ugch elegnii uil ajillagaanii shinjilgee uguh geel amjihgui hudlaa bolood bn! udahgui ugnuuuuuuuu |
|
| Зохиогч: | anne [ 10-р сар.21.05 3:10 am ] |
| Постын сэдэв: | |
oh neeree harin ene HBV-n esreg emchilgee ni interferon geed taria bdiin gehdeeeee ih unetei bas udaan taridag, harin ur dun ni gaigui ch gesen yag buren ustgadaggui yum. |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 11-р сар.17.05 9:32 pm ] |
| Постын сэдэв: | Elegnii B virus buyu HBV. |
Hepatitis virus buguud hepadna viral family-d bagttad, gadarguutai (byrhuultei), udamshliih n material n partially davhar ginjit 3,2 kilo hos nucleotide, tsagirag helberiin DNA molecule baidag, host infection n percutaneous, permucosal ( udamshliin gesen yum baihgyi), arhag uvchin yysgedeg, HCC buyu elegni C virustai ham shinjeer yilchildeg. Zuvhun hynd ch bish ter baitugai meregchin amitadad ch uuriin gesen HBV-iin turlyy haldvarlasan baidag, zarim n hynd haldvarladaggyi, Gheddee haniadnii Influenza virus-iig bid shuvuund l haldvarladag gej bodoj baisan baihaa, bas SARS coronavirus-iin coronavirusiig hamgiin baga sudalsan baisan buguud hynd haldvar yysegsen yum baihgyi ch gej temdegledeg baisan, baigal l yum hoino bid uursdiiguu medehgyi ch huvsal yavagdaj l baina. Arhag uvchlul yysgedeg alivaa virus-uud bidnii bein esergyysliin systemiig uduulgyi on udaan jil taivan noirsoj chaddag, tegeed teegchiin bie aliva neg helbereer yadrah, sulidah, esvel hugshirch bieiin esergyytsliin systemiin 5060%n uilchilgeegyi bolj ehlengyyd replication buyu yrjlee yavuulj, hortoi uurag bolon uuriin bie gyitssen projenitor-oo bolovsruulah byren belen baidald orno, tegeed ezen esig yhyylj gadagshilna, virus uuriin uurgaa niilegjyylehdee esen esiin eryyl uuriiguu nuhun tuljyleh bolon heviin uurag niilegjyyleh ter meshanism-iig saatuulj, hor hurimtluulna, tegeed esen esiig byr musun gemteej es metos huvaagdliin shatand orj too tomshgyi yrjij eheldeg, Elegnii hotr havdar geech chini ingeed l ehlej baigaa yum shyy dee! hort havdar gedeg bol neg es 2-4-8-geed n hyrtlee yrjihiig helj baigaan, ter esyyd syyldee bieiin shingen buyu limph-iin systemeer damjin busad erhtend yserhiilj aajim aajimaar bieiig idseer baigaad tarhind ochij tegeed duusaj baigaan ter dee huu! Iildsend aguulagdah virusiig Immunology-iin argaar todorhoilno, esreg bieiin tuslamjtai, ter b hynii bienees hariin bieiig dairahad zoriulagdsan receptor molecules uursduu yalgardag yyniig bid tsugluulj avaad soril tavidag yum, bas udamshliin material-iin olshruulan avah buyu PCR hereglen todorhoildog, za emchilgee gej hetsyy dee, gehdee yynii talaar ta hed sonirhono gevel bi bichij bolnoo udaan tuvugtei yaraigaaraa yadraasand uuchlaarai Za chuhal asuudaldaa oryo: nasand hyrsen buyu 1992 onoos hoish tursun hymyyst bol bi sanaa zovohgyi bainaa, bid nar tertee tergyi ungursun hymyys geh yy de. Uchir n yag ene onoos hoish mgl-d HBV-iin esrev vaccine hiij ehelsen buguud ter 10garuin asrtai hyyhdiin vaccine-juulaltiig unguruusun baina, yyniig etseg ehiin hariutslagad tootsoh heregtei bolov uu gej bodoj baina, Unuu yed vaciinjuulaltaas ali boloh hotsrolgyi hyyhdyydee uursduu anhaaral handuulaad yavahgyi bol yr udmaa uuruusuu umnu yregdyylchihne l gesen yg shyy dee! Yamar negev virus bolon udamshliin garliin uvchnii talaar medeelel heregtei bol handaj bolno shyy! Ene talaar mgl yneheer mdeeelel homs baigaa shy dee, bas anagaah bolon virology, botechnology, molecular genetics, medical technology chigleleer suraltsaj biagaa oyutnuudtai mergejiliin medeelel soliltsoj boloh yum. za amjilt zaluusaa! |
|
| Зохиогч: | anabiosis [ 12-р сар.06.05 6:10 pm ] |
| Постын сэдэв: | about a hepatitis |
Tiimee elegnii uvchin bol hetsuu. Gehdee B virus chin haldvartai l daa. Gehdee dotroo 3 type bdag yum. Chuham ali ni gedgiig MGL-d odoohondoo ilruuldeggui bhaa, yamarch bsan neg ni udamshij boldog. Gehdee ene medeej battai bish shu, bi chuham ali ni ve gedgiig medehgui 1/3 gesen ug shu. Tegehdee bingo togloh gesnii hereggui l bolov uu. Elegnii ediin Hepatocitis geed esiig ni bainga fresh, tegeed idevhtei uil ajillagaag hangadag nemelt beldmeluud ih bdag shtee, ug ni ted nariig sain sudalj bgad, hereglevel ug ni yah bol gej bodoj bna, emchees sain lavalsan ni deer shuu. Bas tegeed virus herev ilersen tohioldold gadnii nuluund eleg chin urtumtgii bas, hariu urval uzuuleh chadvar ni medeej buursan bga gesen ug. So hoolii deglem, huuhed yum chin gadnii mechanic tsochruul avchih vii dee unah, yumand nudrah etc. Tegeed medeej doosh ni haruulj baga untuulj bai, elgendee baga achaalal ug l gesen ug l dee............. Ter virus-iigaa togtmol hugatsaand bainga hinuulj bhad iluudehgui. |
|
| Зохиогч: | BSE [ 12-р сар.10.05 2:05 am ] |
| Постын сэдэв: | |
B вирус эдгэдэг гэж сонссон. С вирус харин эдгэдэггүй гэсэн Энэ өвчний талаар зөвлөгөө өгөөч |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 12-р сар.17.05 1:53 am ] |
| Постын сэдэв: | Re: about a hepatitis |
Ишлэл: Tiimee elegnii uvchin bol hetsuu. Gehdee B virus chin haldvartai l daa. Gehdee dotroo 3 type bdag yum. Chuham ali ni gedgiig MGL-d odoohondoo ilruuldeggui bhaa, yamarch bsan neg ni udamshij boldog. Gehdee ene medeej battai bish shu, bi chuham ali ni ve gedgiig medehgui 1/3 gesen ug shu. Tegehdee bingo togloh gesnii hereggui l bolov uu. Elegnii ediin Hepatocitis geed esiig ni bainga fresh, tegeed idevhtei uil ajillagaag hangadag nemelt beldmeluud ih bdag shtee, ug ni ted nariig sain sudalj bgad, hereglevel ug ni yah bol gej bodoj bna, emchees sain lavalsan ni deer shuu. Bas tegeed virus herev ilersen tohioldold gadnii nuluund eleg chin urtumtgii bas, hariu urval uzuuleh chadvar ni medeej buursan bga gesen ug. So hoolii deglem, huuhed yum chin gadnii mechanic tsochruul avchih vii dee unah, yumand nudrah etc. Tegeed medeej doosh ni haruulj baga untuulj bai, elgendee baga achaalal ug l gesen ug l dee............. Ter virus-iigaa togtmol hugatsaand bainga hinuulj bhad iluudehgui.
Subtype-iin shinjilgee hiihed D subtype ih baidag yum baina lee
|
|
| Зохиогч: | Enhuush [ 2-р сар.15.06 7:06 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
C virustai bolchuul hetsuu yum bna |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 2-р сар.18.06 12:48 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Ишлэл: C virustai bolchuul hetsuu yum bna
50%iin emchilj baina, yyniig 60-100%bolgoh geed l erdemted yzej taarch baina da!p53iin mutation mgl-d ih yum baina lee, elegnii hort havdriin 12 deejnees hiisen sudalgaand yzehed 10n bilyy mutationtoi garch baisan. Delhiid elegnii hort havdriin huvid 30%n l p53tai hamaatai baidag gesen. p53n hynii genomoos hamgiin hurdan mutaiond ordog gene. P53 uurag n esiin usultiig zogsooh chadaltai buguud ene gene ajildaggyi bol hort havdar yyseh n elbeg baidag. Anagaahiin oyutnuud aflatoxinii talaar yagaad bichihgyi bainaa! Elegnii hort havdar yysgegch fungus-aas yalgardag hor! A. flavus and A. parasiticus hynsnii byteegdehyynd haldvarlasanaar bodisiin soliltsoonii etssiin byteegdehyynee Aflatixin bolgoj gagadag. tiimees hugzursun syyn byteegdehyyn boloh aaruul hataasan byaslagiig herhevch idej bolohgyi. |
|
| Зохиогч: | Assdaa666 [ 2-р сар.18.06 8:13 am ] |
| Постын сэдэв: | |
p53iin mutaci tiim ih baisan yum uu... aldag yum baina. |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 2-р сар.21.06 1:26 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Ишлэл: p53iin mutaci tiim ih baisan yum uu... aldag yum baina.
bid nar byr positive control oloh gej zovson sh de, biotechnology iin academy deer maani heden mundag oyutnuud hiij baisiin, bid ch yahav dadlagiin oyutnuud sai duraaraa salbagnaad tsusaa ugdug hymyys bolood uurduusuu avsan chini bygd mutation uguud bolohgyi baisan! haha! bolohgyi bol uuruu uurtuu l vaccine treatment hiine de, heat shock protein ch yum uu, DNA vaccine adjuvanttai n niilyylj baigaad, tegsen chini hyper activity uguud ballah yum bish biz de! hehe!
|
|
| Зохиогч: | Tricker [ 2-р сар.21.06 9:23 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
HBV, HCV -2 ali ali ni asar ih tarhsan tednii X yumuu Core geed hvnd garuud olon bolhoor mongold p53 mutatisd orson baih magadlal harin ch undur bishvvi. Gehdee p53 -iin ali kodon be gedgees ih ym hamaarah baih. Bi buruu sanaagui bol elgendeer 159, 175, 248, 249, 273 ni gol hotspotuud boldog shig sanaj baina. Rosa11 p53-tai ajillaj baisan yumuu? Cool |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 2-р сар.22.06 5:01 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Syyliin yeiin sudalgaagaar p53 uurag maani uuruu DNA-tai shuud holbogddog yum baij l de, tegeed yag 3hesger holbogddog yum baij hehe! ter hesegt n change orood binding affinity buurdag yum gej sayahan bolson erdem shinjilgeenii baga hural deerees medlee, ene shinjelh uhaantai uraldaj amjihgyi l baina. odoogoor DNA vaccine hiih geed l yzej taarch, pc niihaa ard umhiirch baina! |
|
| Зохиогч: | (TG) [ 2-р сар.24.06 9:44 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
wow ta nariin medelgiig bishirch bna. za uvuu ni neg huuch huuruh uu. sayhan net deerees B virus (HBV)-iin haldvar avsan sharlasan hun 90 garan huvi ni ul murgui edgerdeg gej unshlaa. uldsen tsuun huvi ni chronic infection-tai boldog gej bna. chronic enfection ni dotroo carrier, carrier bish, baga zereg uvchlultei, yavaandaa hundreh handlagatai gej huvaagddag yum bna. carrier gedeg ni uurt yu ch medegdehgui bolovch hund haldaadag, carrier bish ni haldaadagchgui uvddugchgui gehdee baga zereg virus teegeed yavdag, baga zereg uvchlultei ni emnelegiin huvid emchleheergui baga uvchlultei, hundreh handlagatai ni hamaagui yum idej uuval hunderdeg yum gene. yur ni HBV-tei gedgee medej bval jild 1-2 udaa tsusnii shinjilgee uguud baival hundreh geed baigaa yumiig baga deer ni darj avah bolomjtoi boloh yum bna. tegeed hamaagui ih arhi dars uusan hun HBV-tai ch bai ugui ch bai ter cirrhosis (hatuural) genuu aihtar yumtai boldog yum bna. elegnii uhsen esuudiinh ni orond buruu yumnuud uuseed eleg ruu orj baigaa tsusiig haagaad ter ursgal ni hodoodnii gol ursgaltai holildood yur ni l balardag yum shig bna. harin eleg tuljdug gej sain medee baina shuu. suuliin ued donoriin elegnii taliig ni avaad uvchtunii elgiig buhleer ni orluulah mes zasal amjilt olj ehelj baigaa yum bh. tegeed heseg hugatsaanii daraa uvchtun donor hoyul buten elegtei boldog gej bna. gol dutagdal ni donor maani hun avrahiin tuld hund mes zasald oroh boldog. 700 tohioldloos 2 donor aldsan gej bna. tsusnii chuluutai bol chuluu ni tsusnii suviig haagaad zarimdaa aihtar uvddug gej bna. uuh tostoi hool ideheer nariin gedes ruu tsus oruulah gej tsusnii huudii agshsanaas iluu uvddug yum shig bna. tsusnii chuluug avahuulj bolno. eleg ni tsusiig yalgaruulj bile duct gedeg yumand hadgaldag, iluu garsniig ni tsusnii huudiind hadgaldag bololtoi. tsusuu avahuulsan hunii trus shuud bile duct-naasaa nariin gedes ruu orno. ene shine baidaldaa organism daschihval yamar ch hundrel baidaggui l gej bna. |
|
| Зохиогч: | (TG) [ 2-р сар.24.06 9:47 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
uu gol yumaa asuuhaa martchihaj. HBV-geer haldvarlasan hun (bolgon) nasan turshdaa teegch boldog gej yaridag, deer neg nuhur bas durdsan bsan. minii unshsan yuman deer bol 5-10% ni l tiim "nasan turshiin yumtai" boldog geh yum. ali ni unen be? |
|
| Зохиогч: | Rosa11 [ 2-р сар.25.06 8:48 pm ] |
| Постын сэдэв: | |
Ишлэл: uu gol yumaa asuuhaa martchihaj.
HCV n chronic yysgenee, HBV n edgej baigaa, vaccinjuulaltand hamarsan bol edgene, ug vaccine-iig hort havdriin esteg anhnii vaccine gej delhii dayar hyleen zuvshuursun ed sh de! Tsusan dah Ag-aa yzyylchih! + garval ailtgyi, C bol mgl-d hetsyy yum da!
HBV-geer haldvarlasan hun (bolgon) nasan turshdaa teegch boldog gej yaridag, deer neg nuhur bas durdsan bsan. minii unshsan yuman deer bol 5-10% ni l tiim "nasan turshiin yumtai" boldog geh yum. ali ni unen be? |
|
| Зохиогч: | Enhuush [ 2-р сар.26.06 2:03 am ] |
| Постын сэдэв: | |
Elegnii arhag urevseltie hun teed yamar virustie gesen ug uu ? |
|
| 1 хуудас 3 | Бүх цагууд UTC+09:00 |
| Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Limited https://www.phpbb.com/ |
|