Geopolitic iin ontslogldo ter islam ntrt oroogui n. Manai yag hamag mongoliin ovog aimguud bol teruuhen tendee tengeree shuteed shaman aa hiigeed yavj bsn bh harin naaguur n ene tureg ovog aimguud nestorian oo dagaad, hojim nestorian oo haysan n medeej Mongol ovog aimgiin davamgailald orson uchir. Tuunees umnu 2oos 6r zuunii uyd hyatadiin dynasty nuud ali hediin buddhism iig oruulaad irsen bsn bn, oir haviihaa nuudelchdiig control doh, shine hudaldaanii zamuud bosgoh shineer hot baiguulah zeregt hereglej tsaashlaad tom political capital uud bosgoh identity mayagaar.
iim nomadic kingdom uud buddhism iig hereglej bsn bn.
Ye in Hebei under the Later Zhao (Hou Zhao, 328–51) and later Eastern Wei (Dong Wei, 534–50) and Northern Qi (Bei Qi, 550–77); Chang’an under the Former Qin (Qian Qin, 351–94) and Later Qin (Hou Qin, 384–417), and Western Wei (Xi Wei, 535–51) and Northern Zhou (Bei Zhou, 561–81); Gansu under Northern Liang (Bei Liang, 397–460; annexed by Northern Wei in 439) and Western Qin (Xi Qin, 385–431); and Datong in Hebei and Luoyang in Henan under the Northern Wei.
endees harahad nuudelchid n Buddhism dor hultsengui bolj bsn bololtoi.
za manai Mongoloos anhdagch n bol Khubilai haan, zorilgo n medeej tuvd hyatad dund ulsiig control doh. hojim Manjiin haad Khubilai giin argaar Mahakala ursgaliig avch Mongol Tuvdiig niit erhsheelde oruulj udirdsan bn.
Mun Khubilain daraa uyd, baruun 3n tumenii neg tumediin Altan Khan (huh hotiig uusgen baigulach) anhnii Dalai lama gej neriig ugch bsn. Tumed n erunhiidu Ming ulstai tusdaa hudaldaa hiiged busad zuun tumenees (Tsahar + Halhiin ar uvur aimguud) salangi baidaltai political entity bolson bsn bn, Tsahar tumeniig bur hyanganruu shahsan bdg, medeej Ming te hudaldaa hiiged huljsunii baidal mun Ordosiin Dayan khan ii shuud line iig ul toon Altan khan n tusdaa daam garj bje gej. za tgd zunduu source bga bho.
erunhii source:
https://www.amazon.com/Political-Fronti ... boundaries