|
Ene Hardel, Bio 2-iin bichlegiig unshihaar dotor uur hureed baih iumaa. Ulaan tsagaan Zanabazar, Chahundorj 2-iig hamgaalah sonirholtoi. Tuuhend urvagch, butelgui novshooroo notlogdson ulsuud shuu dee. 1680-aad onii suul ue bol mongoliin ard tumnii huvid ih egzegtei ue baisan ium. Bio, Hardel 2 bolohoor sain oilgohgui uhaarahgui baih shig baina. Tusheet han Gombodorj-iin daraa zasgiin erhiig avsan Chahundorj bol uhaan chadal muutai, ner hund gorilson, heel hahuulid ivt avtsan, busdiin iumand shunasan hogiin etgeed baisan. Bi bol Nemesis, Bio Hardel 2 bish uchraas zovson FACTS bichihiig orolddog, OPINION bol ene tuuhiin sedveer bichigdeh FORUM-d hereggui. Odoo bi deer bichsenee tailbarlii.
1: Chahundorj ooriin baruun tald orshih Zasagt Han aimgiin gan zudnaas bolj nuuj irsen irgediig baigaliin berhsheel bolood ongorsnii daraa butsaan nuulgehgui baisan. Edgeer irgediin butsaan ogohiig Zasagt han Shar udaa daraa guij, shaardah meteer oroldson bolovch butelgui baisan. Chahundorj ingej avirlasnaaraa hajuudah aimagaa ul tooson, deerelhsen shinjiig gargasan.
2: Chahundorj Orosuudtai hudaldaanii geree baiguulj chadahgui baisan tul Orosuudiin haryalald orson Buriad mongoliin hed heden hotuud ruu deerem tonuuliin ajillagaa yavuulj baisan. Ene n erdoo ch busdad ayataihan haragdaagui!!!
3: Chahundorj jil bolgon Manjiin ezen haand 9 tsagaanii beleg orgodog baisan. Ene uildel n busad Mongolchuudiin durguitsliig toruulj baisan. Yalanguya Oirdiin Galdan Haanii huvid ene bol eh ornoosoo urvasan uuchlaaraa nariin uildel meteer oilgogdoj baisan n medeej!!! Ene uildlee zogsoohiig hed heden udaa Galdan anhaaruulj baisan bolovch Chahundorj bandiin huvid bol medeej iugaa hiigeed baigaagaa ch uhaarahgui baisan biz.
4: Zasagt haanii elch tushmed nartai buduuleg evgui haritsadagaaraa Chahundorj bandi ontsgoi baisan. Ochuuhen ot horhoi gedgee oilgohgui ih Haanii zindaa zaaj hund surtal gargadag baisan.
5. Galdangiin duu zasagt Haaniihantai urag barildahad Chahundorj uurlan hilegnej, zasagt Haanii nutag ruu haldan dovtolj zasagt Haan SHAR-iig ustgasan. Hardel bolohoor iim yavdal bolsniig medseer baij hudlaa medeegui dur gargaj Galdang ehelj Tusheet Hanii nutag ruu dairsan meteer oilgogdohoor end ium medehgui humuusiig toorogduulehiig oroldoj baigaa chin jigshiltei.
6: Zasagt han ustgagdsanii daraa Tusheet han Zuungariin nutag ruu tsomron orj buten neg sar deerem tonuul hiij jiriin ard irgediig tuiveej yavsaniig Bio bolon Hardel medseer baij yagaad Galdang ehleed Tusheet han luu dovtolson gej bicheed baina. Sanaataigaar ingej bid nar bicheed baival manai mongoliin baga zaluuchuud maan tuuhee medehgui osno shuu dee. Ene forum-d orj irj baigaa humuust zovhon UNEN-iig bichih estoi, ONLY THE TRUTH, NOTHING ELSE, please!!!!! Hervee medehgui bol bitgii dahij Chahundorj Zanabazar, Galdanboshigt enee teree gej end hudlaa ium bichij ooriin bolon busdiin tsagiig urj bai, PLEASE!!!!!!!!! Yag uneniig bich, esvel zugeer dald orood og!! Medehgui iumaaraa busadtai margaldah n ih avargatai neg muu sonirhogch zodoon hiih geed zosgoj baigaa met t*n*g haragddag baihgui u. Hun ium bichihdee tsaashdiin ur dagavariig n tootsoj bichdeg baih uchirtai, bi bolohoor ert deer ueiin tuuh sudlaachdiin eh barimtiig ashiglasan eldev yanziin olon nomnoos edgeer zuilsiig bichihdee hoishdoo Mongoliihoo tuuhiig unen zovoor tanin medeh gesen Mongol zaluus, osvor nasniihand zoriulj bicheed baidag. Aa getel Bio bolon Hardel bolohoor neg jijig bulgem iumuu heseg tasarhaig ulaim tsaim hudlaa hamgaalaad tuuh guivuulj bicheed uneheer gomdmoor gutarmaar.
Hardel bolohoor Halh gesen undesten ali ert baisan gej notlohiig ih oroldoj baina. Bi uun deer chin ogt eserguutseegui, harin chi Chahundorjiig barag argaguin erhend Manjid orson, oor arga zam baigaagui gej gutgej baina!! Bitgii uuchlaarai!, bandia. Chahundorjid tuhain ued hiih zuil ih baisan, hiihgui ch zuil olon baisan. Harin chinii hairt Chahundorj hiih zuilee hiilgui, hiih esgui zuilee hiigeed baisan iumaa. HARDELEE chi bol medleg bolovsroltoi, seheeten hun esvel gaigui ger bulees garaltai etgeed baih gej bi taavarlaj baina. Chi tiim mortloo Manjiin nuuts albadiin Chahundorjiin zan chanariig todorhoilj herhen Manjiin tord amarhan zahiragdah bololtsootoi talaarh udaa daraagiin tagnuuliin medeelliig ene XXI zuund amidarj baij olj unshaagui hereg uu???? Hervee chi olj unshaagui bol bi chamd itgehgui, yagaad geheer chi yaj medehgui hamgaalah ium be?? Chi sain meddeg baij baij l ene FORUM deer ter Chahundorjiig hamgaalj bichne biz dee??? Esvel shuud 6 dah medrehuigeeree tanihgui hunee hamgaalj bichih uu??? Gar chin shuud Keyboard deer ooriin chin medelgui guigeed l bicheed l hamgaalaad baih uu? Medeej ugui!!!!!!!! Chi Chahundorjiig medej l baigaa sh tee!!!!!!! Chi esvel sanaatai tuuh guivuuldag, esvel chi sain medehgui baij zugeer dur esgegch, bi chinii bichsen iumnuudiig ih anhaaraltai unshdag, bugd hudlaa bish, gehdee chinii background-iig bi oilgoj baina l daa. Chi ooriigoo tsever tsusnii borjigin 100% mongol geed dotroo ih dodigor baidag baih l daa hoorhii. Chi ehleed Mongoliin tuuhee sain unshchih, Mongol bol delhiin uls toriin bodlogiig barij baisan tom guren uchraas mongoliin tuuh barag delhiin tuuh bolon tsaashaagaa zadraad yavaad ogno. Mongol bol halhaar hyazgaarlagdsan jijig uls bish, olon undesten aimag negdej baij buren tsogts boldog tom buleglel. Galdangiin dairalt bol hed heden taltai gedgiig BIO bas uguisgeed baidag. Galdangiin armi Chahundorjiin tseregtei tulgarmagts Chahundorj hen ch bishee notolj tulaldaj baigaa Mongol tserguudee hayad Hitad ruu zugtan ochij baisan shuu dee. Tend ochinguutaa ooriin torson duu, Zanabazartaigaa tsug MONGOLIIN TUSGAAR TOGTNOLiig huchingui bolgoh gereend olon noyod tushmediin hamtaar gariin uzeg zursan. Ene geree n DOLOON NUURIIN GEREE gedeg nertei. D O L O O N N U U R I I N G E R E E. Tuuhen uneniig unshij chadahgui naad nud chin algasj unshaad baihaar chin bi albaar dahin bicheed ogie, Hardel BIO 2-t zoriulj : D O L O O N N U U R I I N G E R E E.
Manjiin haan yahavdee sandran zugtaj orj irsen heden zuun Mongolchuudiig hil dotroo oruulahgui olon honog "OOLDIIN GALDAN HUN BOLGONIIG ALAN TALJ YAVNA" gesen tsuu taraagaad ailgan surduulj tedniig shalnii alchuur shig zindaand haritssan. Hed honog surtal uhuulga, zarlal reklam sain yavagdsanii etsest Mongolchuudiig hiliin zurvasaar nevtruulj Mongoliig avarsan ariun gegeen Manzushir burhnii hoid dur Enh Amgalan Kanshi estoi burhnaas iluu meteer hundluulsen. HARDEL-ee chi oilgoj baina uu ? er n iu bolsniig???
Chahundorjiin tsergiig hiar tsohiulsan surgaar ZANABAZAR Mongoliin buh hun amiig uter turgen Manjiin hil ruu nuulgeh zarlig gargsan. Ailuud nuuhdee als holiin zamiin aya daahgui gesen buh baga nasnii malaa alaad gazar bulaad yavsan. Nohoi muuraa hurtel alaad bulaad yavsan. Ene bol Zanabazariin eh ornoosoo urvasnii jishee bish gej uu?? Tend ochson mongolchuud hool hunsnii hurts homsdolj orj gemt hereg, bie uneleh, emh zambaraagui baidal too tolgoigoo aldsan. Ingeh hereg baisan iumuu?? Zaagii uuchlaaraa (Zanababar bandi) ooroo zugtahgui olon zuun mongol humuusiig holdoo chirj muugii uzuulj, ems ohidiig n ****** bolgoj goloo tejeeh nohtsliig yagaad uusgev?? Yagaad honio hariulj baisan malchin ailiin huu hitadad ochood neg kilo shar budaanii toloo torson ohin duugee hitaduudad hudaldaad amidarj baisan be?? Hariulaachee chi tiim Zanabazart hairtai ium bol?? Bi chamd hariulaad ogie. Zanabazart zovhon ooriin erh ashig sonin baisan ushraas ter. Oort n itgedeg, susegledeg olon mongolchuudiig daguulaad yavj baihad ooroo gazart unahgui yamar ch baisan yaga tavgaa ugaalgaad geree bariulaad zartslaad yavj baih n ter novshid deer baisan iumaa za. Bas neg asuudal bol Galdangiin sur huch , tsergiin erchuud nemegdene gej aisnaas mongoliin hamag ard tumniig tegj nuulgesen hereg. BIO chi bid 2 bol bie bie hundeldeg gentlemen-uud tul SUN TSU-giin ART OF WAR-iig unshsan gedegt chin itgeltei baina. Ene nuulgen zoolgoson yavdal bol baildaanii taktik shuu dee. Ali ertnii Greek, Romiin ued idevhtei heregleddeg baisan. Tegeheer Mongolchuud yagaad ter muu shar orhimjoor bie orooson shulmiin huuramch tsuu yariand itgej urd zugiig barin nuusnii uchir todorhoi baigaa biz dee?? Galdan bol Mongoloo negtgej Manjiin esreg Mongoliin tor tusgaar togtnoliig hadgalan uldeh gej temtssen eh oronch baatarlag uls torj, janjin suut uhaantan hun. HARDEL bol medeej Galdangiin Manjiin Kanshi haand yavuulsan olon toonii zahiag unshsan baij taaraa, unshaagui bol medeej end nadtai margaldaad baij baihgui baisan. Getel unshaagui dur esgeed hachin hachin ium bicheed Galdan jijighen WARLORD baisan meteer munhagtdag genee????????? Yagaad Hardel ingej tuuhiig guivuulj ium meddeggui hunii dur esgene ve?? WHY??????????? Ene hudlaa uildliin chin etssiin zorilgo iu ium be? Chi Galdangiin Mongoliin tor, ard tumnii urd baiguulsan gavyag yagaad medseer baij iim dur gargaad baigaa ium be? Odoo Galdan Boshigtiig humuus medehee baisan gej chi arai dunhuureed baigaa ium uu? Buh TSOROS aimgiin humuus Galdan boshigtiin adil ustaj ugui bolson n chamd hangaltgui baina uu? Chi oor yamar Mongol ugsaatan muugaa uzej ustaj ugui bolsniig nuun darahiin satsuu tiim yavdal bolsniig uguisgeed baina?? Manai mongoliin zaluuchuud tuuhee sain meddeg boloh estoi, daisan naiz 2-oo yalgaj surah estoi. Daisan olon helbereer orshdogiin neg jishee n tuuhee meddeggui mongolchuud oorsdoo ium l daa. Tuuhee medehgui baigaa mongolchuud bol bainga busdiin huuramch ugend tolgoigoo meduulj tednii gariin beelii bolj, hutganii ir n bolj yavdag tuuhtei. Manai Har Horin-g suitgesen Ming ulsiiin tsergiin janjniig hogshirson hoino n hitaduud "CHI MONGOL TSUSTAI HUN, CHAMAIG HERHEN MONGOLOO SUITGEJ YAVAHIIG CHIN HARAHAD TAATAI BAISAN" gej helsen gedgiig medeej chi medej baigaa. Bi bolohoor Mongoliig orgon hureend oilgodog, bichdeg, aah harin HARDEL bolohoor Halhtai l holbootoi joohon l ium baival tas guriine, hamgaalna. HARDEL-iin huvid bol ZANABAZAR oldoshgui erdene, oroin deed ochir dari, orchlongoos tasarsan sod uhaantan n genee, uuchlaaraa gej, iim ium dotroo bodoj yavah gej dee Mongol hun baij. Iumiig uchriin n olj oilgoj uhaaraachee. Naad bilgiin nudee nee, oi uhaanaa zadal. Orgon hureend uls tor ediin zasag, dain baildaan, gun uhaanii buh talaas n baidald handaj sur. Mongol hun shig baij sur. Bitgii demii balai soloirj, Zanabazar Chahundorj 2-iig omgoolj hamgaalj, tuuhiig budliantuulj hutgaj horlo. Ta 2-iig bi hundelj yavdag ch gesen zarimdaa uzen yaddag. Bi bol Mongoldoo hairtai, Mongoliinhoo tuuhiig haltuurdaj unshaagui, durlaj unshdag hun. Uran zohioliin saihan, uran halild avtaj unshdaggui. Neg unshsan iumaa oor nomtoi tulgaj shalgadag. Namaig 7-r angid baihad manai aav namaig "MANAN BUDAN"g unsh gesen. Ene nomnoos hoish bi Oiradiin tuuh bolon Mongoliin tuuhiig ih unshsan. Yalanguya Bogd Haant Zasgiin ue, Ardiin huvisgaliin ue zereg chuhal ued mash ih sonirholtoi. Bi Bogdiin ueiin tuuh, 1915 onii geree zergiig BIO HARDEL 2-t unshihiig zovloj baina. Hervee ium oilgodog bol ta 2 nileed olon udaa mongoliin ovog deedes noyoduud yamarch naidvargui baidald baij mongoloo avrah gej herhen shiruun temtsej baisniig medeed uilah bolno. Nadad ter ueiin tuuh unshihad ih daramttai baisan. Baishiigeed l uildag baisan. Asar ih gavyag ted baiguulaad ardiin huvisgalchid teriig n suuld n hav darj nuusan baidag ium daa. Teren shig Bio, HARDEL 2 busdiin gavyag uguisgej tuuhiig duraaraa dugnej baigaad n bi durguitsej barag hooloi hel davdaggui ugeeree dotroo uudallaa. Bi bol busad huniig yanz bureer bicheed baidag buduuleg etgeed bish gehdee tuuhiig guivuulj, hudlaagaar bichdeg humuustei bol bi adguus shig haritsana gedgee helie!!
|