Ишлэл:
Ишлэл:
Spring snow orj bsan bdlaasaa sonurhuulaach dee. Neeree l chi umiig oilgoh amidral tuulsan bj bolno, teriigee oilgoh uhaantai bj bolno...

bi sonsmoor bna.
Eyldeg baigaad chin talarhaj baina.

Hervee bi chinii orond baisan bol, iim sedev neechiheed, ooriin chin sedevt yum bichej sanaa setgelee huvaaltsaj, zowlogoo avahiig hussen humuust hundetgeltei handaj tedniig ali boloh oilgoj, aldaa onoog ni helj "oilguulahiig" l huseh baisan. Tuunees bish "tanii tolgoi zuiwan baina" "60 hurcheed orj ir" geh metiin huniig basan doromjilson, sedvees hooj tuusan humuustei niilj busdad iim ontsgui setgegdel toruulehgui l baisan bolow uu.
Mun tuunchlen chi negent sedev neej baigaa l bol uundee hariutslagatai handaj, ene talaar yadaj ali ali turshlagatai baij yum yarih heregtei. Turshlaga baihgui bailaa ch busdiin uzel bodliig yadaj hundetgej surah heregtei. "Tuunes bish chi biee tooson amitan, ooriigoo yu gej bodsiin, hen yum chi!" geh met ugeer huniig dairch davshlah ni ontsgui l bolow uu daa. Chi ooroo Mongold baihdaa tiim ch olon naizgui, odoo gadaadad baidag ch todiilen huntei naizalj baigaagui geh met ene talaar medleg bagatai gedgee helj baisan. Tegvel chamaas ogt oor amidraltai tiim hund bas yu ch tohioldood yu gej ch chamtai setgelee huvaaltsaj baij bolno shuu de. Getel ooroo tiim ch sain medehgui baij meddeg yum shig yum tiim amarhan shiidegdchihdeg yum shig yarij bolohgui baihaa. Tegeed daraa ni hun doromjilj baigaa yum shig chi amidral tuulsan baij bolno sonirhuulaachdee? gej asuujj baigaag chin gaihaj baina. Bi buhel buten urtaas urt yum bichsen shuu dee. Tgeed odoo teriigee asuuj baigaa yumuu? Chi namaig olon ugeer doromjlood baihaar chin arga buyu ustgasan. Tegeed odoo 60 hurcheed l orj irehees. Ter uyed amidral uzsen baidag yum gej neg ih uhaantai amidraliin gun gunzgii medlegtei hun deer heleed bailee. kkkk

Spring snow. Chinii bichlegt denduu ih aldaa bn l daa, haanaas n ehlehee ch medehgui bna

1. Chinii tolgoi zuivan 60 hureed orj ireerei gj bi bicheegui.
2. Chinii bichseniig unshaad ooriin bodloo bi heruul hiih sanaagui ilerhiilsen. Chamd tuslahiig l hicheesen. Bi l huvidaa minii yamar neg zan busad humuusees nmg tulhdegiig heleh hun bval bayarlaad zasahiig hicheene.
3. Chi minii bichseniig buren unshsan bol bi mongold olon nztai bsan bolovch gadaadad ireed jinhene nz oloogui gsn utgiig gargasan.
4. Dahiad l helie bi chmg ogt doromjloogui, sedvees hoojbtuugaagui, tm hariutslagiig uurehiig husehgui l bn shuu.
5. Sedviin talaarh turshlaga gj yag yug heleh gd bgaag oilgosongui. ene sedviig yamar neg byatshan hureend barigdaasai gj husehgui bn. Zaaval cham shg humuus bh albagui. Hatuuhan helchihed.
Zia etsest n dahiad ooriinhoo bodol tudiig l helie. Manai 10n jiliin bagsh neg udaa helj bj bilee: "tom hun huuhed 2iin neg tom yalgaa bol huuhed uyan hatan bj chaddaggui" gsn um. Uuniig uhaad bodvol bi ene nas hurtlee tuulsan aldaa dutagdlaasaa uyan hatan bj, huleetstei sonsoj, yumiig dan gants miniiheer baidaggui gdgiig oilhoson. Uyan hatan bdal maani ergeed olon um uzej harsan turshlagaas uudej garsan busdiig oilgoh yavdal um. Odoogiin bdlaar minii oilgoj bgaagaar chi dotroo huuhdeeree um shg bna, ene sedev bolood end bgaa hunuusiig oor shigee bolgoh huseltei chn taalagdsangui.
Uneniig helehed chi ooroo jhn dairalt hiigeed bn, dairaltad n hariulah hun bhgui bhad setgeleer unah g.m. so so togtvorgui zan gargalaa. Taivan bj neg zuliig mash sain sanaval zohino: delhii chmg toirch ergedeggui um.