Ишлэл:
Ишлэл:
hi. bi haanaas asuuhaa medehgui bolohoor ta buhnees tuslamj husej bna. eej maani 2 udaa sharalj baisan yumaa, tegeed suuld 85 ond elegnii tserrioze gesen onosh taviulsan yum bna lee, odoo eleg ni muudaad esiin zadral yavagdaj baigaa geh yum. ene yu bolohiig bi oilgohgui yum, ene havdar gesen ug uu, tegeed baahan em uuj baigaa terendee ch yumuu ih yadraad baih yum, suuld shinjilgee ogson chini kaltsi bagadsan bna, kalitsiin dutagdal gesen genee, ene yu gesen ug be muu gesen ug uu, tegeheer kaltsiig ni yaaj nohoh be, em tariaguigeer nohoh arga baidag uu, help me
ene asuultand eldev yanziin iluu dutuu mayaggui chin setgeleesee delgerengui hariulchih hun baina uu?? shinjleh uhaanii talaas?? mun deerh gishuun shig uur humuusiin turshlaga baival ch gesen bichij uguuch.
Sharlahaar elgend zaaval sorvi ulddeg. Shariig tugs emchilsen baisan ch. Tegeed ter sorvi ni arhi, tamhi hereglevel yur ni l elegnii ajillagaa muudval sederch elegnii uvchin uusgedeg. Sharlasan hun bolgon uvchluh gehdee albagui. Elgee her gamnaj baisnaas hamaarna. Sorvio sedreelgui eruul elegtei nasiig barah ni ch zunduu.
Tserrioze gedeg ni yag havdar gesen ug bish baih gej bodoj baina. Elegnii hatuural gesen ug baihaa. Tegj sonsoj baisiin baina. Esiin zadral gedeg ni ter uvchniih ni l uuriinh ni yavts baih. Yur ni neleen notstoi uvchnii neg. Edgereh naidlaga neleen baga. Her zereg tordoj, her zereg udaan amidruulah ve l gedeg asuudal baidag. Gehdee 90 heden ond l minii sonsoj baisnaar shuu! Odoo yaj hugjij yaj emchildeg bolsniig sain medehgui baina. Bagaj ni ert onoshilj chadahaar saijirsan baij magad. Gol ni ter edgeh naidlagagui ni tuhain ueiin mongoliin baidlaar bol uvchnii hundreegui ehnii ue shatuud deer ni bagaj ni ilruulj chaddagguigees bolood hundersen hoino ni l bagaj ni olj harj chaddag gesen shuu yum yarij baisan. Odoo mongold tiim bagaj baina uu ugui yu. Gadaadad bol baidag l baih.
Kaltsiin huvid nastai buh emegteichuud ih baga hemjeegeer dutagdaltai baidag. Tsevershiltiin uees ehleed bur ogtsom bagasna. Ene ni yasan dahi kaltsiin hemjee bagasna gesen ug. Kaltsi ni yasnii bat buh chanariig hadgaldag bodis yum. Kaltsi dutagdsanaas bolj nastai humuus halitarch unahaaraa suuj muuj ni amarhan hugarchdag. Yas ni hevregshsenees bolood. Zaaval suujeer ch bish uur gazraar amarhan hugaramtgai bolchdog. Em tariaguigeer yaj nuhuh arga ni ug ni barag eruul mendiin sonin bolgon deer shahuu baidgiimaa. Uuniig bol harin zahiin urhiin emch ch heleed uguh baih. Minii zugees helehed moloko mash ih kaltsi aguuldag gej (za yag heden huvi gelee) savlagaan deer ni bicheestei baina bilee.