Ишлэл:
Ишлэл:
orchin ueyn shinjleh uhaan buh zuiliig tailbarlaj chadah uu? Yumyg oroosgol tailbarladag gedegtee sanal niileh uu?
Shinjleh uhaan ba shashin gesen thema deer yariltsah hun bna uu?
ene hoyryn davuu buyu sorog taluud?
Shinjleh uhaand 100 huvi naidaj bolohgui.
Humuus er ni dandaa "Shinjleh uhaanaar notoldoo" gedeg asuultiig bnga tavidag. Herev shinjleh uhaanaar tailbarlaj chadahgui bol er ni hudlaa bolj taardag.
Jishee ni Esus dahin amilsan. gehed
Chi naadahaa notlooch. gedeg. Tuunii amilsniig humuus harsan tegeed bichij uldeesen gehed za bolidoo hen naana chin itgeh ym be? chi odoo shinjleh uhaanaar notlooch dee geed ehelne dee.
Shinjleh uhaan bol unen. Yagaad geheer notlood haruu;ldag uchraas.
Tos usand uusdaggui gedeg. Za tegvel notoldoo gehed. "Tegelgui yah ve! shinjleh uhaan uuniig chin notoltson shuu dee" geed usand tosoo hiilee. Neeree tos usand uusahgui bna. Unen bna.
Za tegvel uchigdur manai gert Boldoo ah irsen. gehed. Bi yaj itgeh ym be? CHi notlooch?
Bi yaj notloh ym be? bi harsnaa hellee sh dee. CHi hudlaa gevel eejees, manai duugees asuu l daa. Iaj shinjleh uhaanaar notloh ve?
Buh l zuilsiig shinjleh uhaanaar dugneh gedeg bol buruu. Tuuhiin barimt notolgoo gej bii.
neg talaas ni ch harval tiim l bh,
bas neg oor talaas ni haraad uzii, urd ni humuus usan ongotsnii dalbaa togtoodog modnii uzuurt shunu bolhoor tsagaarch haragddag bsniig tailbarlaj chadahgui chotgoriin gerel gej boddog bj l dee, daraa ni physiciin shinjleh uhaan uuniig (+) tsenegiin buugnurul shunu ingej haragddag bolhiig notolson, bas orshuulgiin gazraar shunu yavhad deer ni tsagaan suumelzsen yumnuud ajigladdagiig bas l humuus suns gej induurdeg bsan bn, ene bas l chemisry geer tailbarlagdsan, hunii yasand pospor ih hemjeegeer aguulagddag uchraas ter ni tsagaan tuya yalgaruuldag bolhiig erdemted togtooson,
hun er ni tailbarlaj chadahgui shinjleh uhaanaar tailbarlaj chadahgui (odoohondoo tailbarlagdahgui bgaa zuilsiig helj bn) zuilsee yamar neg daldiin huch buyu burhantai holbood bh shig sanagddag yum, onoodor organism yunaas uussen gedgiig hun (erdemted) medehgui blaa geed terniig burhan uusgeed tavichihsan gesen ug bish, humuus tsagiin erheer tailbarlaj chaddag bolno alham alhmaar, shuud bugdiig shinjleh uhanaar tailbarlah buruu geed helj bgaa hunii buruug margaashiin erdemtdiin notolgoo, tailbaruud buruu bolhiig haruulah ch yum biluu, hen medhev
