Ишлэл:
haritsanguin eronhii onoliig guitsed sain oilgohiin tuld math-iin hureend yamar yamar onoluudiig nariin uzeh shaardlagatai ve? yamar ch gesen evklidiin bus geometry, rimanii geometry gesen zuiluudiig uzeh ni lavtai bh. tensor algebri bas neleen heregtei yu?
er ni cosmology-iin taliin suuri onol ni HEO boldog uu?
onoodor manaid haritsanguin eronhii onol, gruppiin onoliin chigleleer tuushtai hicheellej baigaa bagsh nar bolon zaluuchuud her olon baigaa bol bas tedniig neg durdaach!
sonirhuulahad:
1920-iod onii uyed haritsanguin eronhii onoliig oilgodog hun barag l bhgui bj l dee. ter uyed Eddington hemeeh erdemtnees setguulch ene yurtunts deer haritsanguin eronhii onoliig meddeg 3-han hun baidag gesen? geed huurneh mayagtai asuuhad ni manai hun hariud ni:
- 3 dahi ni hen yum boloo? gesen gedeg.
yurunhiiduu haritsanguin yurunhii onoliin nomnuud deer holbogdoh math apparat ni baij baigaa. tiim nomnoos ehleed jaahan oilgotstoi bolj baigaad jinhene math ruu ni orj sudalj bolno. Euklidiin bus geometry, Rimanii geometry gej odoo ued neg ih yaridaggui, zugeer (differential) geometry, esvel global analysis (on manifolds) gej yarina. Tensor toolol esvel tensor algebra gedeg bas huuchirsan arga. Edgeeriin tsaana yu baidag ve gevel manifold buyu tsogtsos, tuun deerh geometry, differential helberuud, bundle deerh geometry, huvirgaltuudiig sudaldag onol baina. fizikiin nom unshval ug onoliig ashiglaj yaj tootsoo hiih ve gedgiig ni surna. ter onoloos tsaashaa yu baigaag harahad ih hetsuu. mathematikiin nomon deer bol matematikiig ni hamgiin yurunhii zarchmaas ehleed nariisgaj yavsaar baigaad (fizikiin) onoloo gargaj avdag bolohoor tuhain onoliin gadna yu baigaag harahad mash hyalbarhan. mun fizikiin nomon deer buh yumiig bodit baidaltai holbood yavaad baidag bolohoor zarim ued oilgohod ih tuvugtei, bodit baidal gej yu yum be gesen oilgolt baij baij onol ni tsaashaa hugjih heregtei boldog, harin mathematikiin nomon deer bol tsaana ni yu baigaa ni hamaa bhgui zuvhun dotooddoo zurchilgui neg onol bosgood, hamgiin suuld tuundee bodit baidliig yaj hargalzuulah ve gedgiig yarina. tegeheer bodit baidliig zaaval oilgoh shaardlagagui, umnuh mathematikiin oilgoltuudaa l zugeer bodit baidal yum geed "bodchihod" bolno gesen ug.
mun deerh yurunhii onol zuvhun HEO tudiigui Kalibrovka invariant onoluudiin, uunii dotor Maxwelliin tsahilgaan-soronzon uilchleliin, Weinberg-Salamiin tsahilgaan-sul uilchleiin, tsahilgaan-sul-huchtei uilchleliin negdsen onol boloh kwant chromodynamikiin, mun gravitatsiig ch negtgesen N=11 geh met onoluudiin mathematik apparatiig burduuldeg. super-utasnii onoliin mathematik apparatiin suuriig burduuldeg. za baahan nurshchihlaa.