Matador-g uherchin gej arai l orchuulahgui bolov uu. Gehdee ene Matador-iin tuhai bus sain muu buyaj nugeliin talaar neg ooriin setgegdlee end horvuuley.
Ankh bi bodohdoo uildlees garah ur dun ni sain muu uildliin hemjuur baidag bogood sain hun muu hun ni ter hemjuurer bas hemjigddeg gej boddog baisan bilee. Harin Kant arai ooroor tailbarlasan baih yum.
The only factor which determines what is good or bad is the pure WILL. Pure WILL does not depend on our natural desire and does not reflect our interest but rather the thought filtered through the rationality in conformity with
a prior law which is called
categarical imperative. In his book called "Metaphysics of morals" there are four ways to understand Categorical Imperative, one of which states "Act as if the maxim of your action was to become through your will a universal law of nature."
Eniig uhaj oilgohod uneheer tsag orj magadgui. Tiimees ch bi end hoyriin hoorond bantan zuuraad ch yaahav. Oorsdoo l yag nomiig ni unshij oilgohgui bol huneer heluuleed oilgohod bas hetsuu. Kant bol zugeer l Philosophy geed baigaa zuiliin chini togtoj baigaa heden baganii neg ni. Yaahav Aristotle, Nietszche-guigeer philosophiig tosoolj boldgiimaa gehed Immanuel Kant-guigeer bol bolohgui. Uulaasaa ene subject-g chini ter l undeslelteigeer oyun uhaant hunii oilgoh heleer uchir utgiig ni logic deer l bosgoj irsen GIGANT chi Kant l shuu dee. Gehdee kant-g oilgohod unekheer hetsuu shuu. Magadgui bi ooroo oyunii homsdoltoi bolood ch tegsen yumuu nileen notsoldoj l baij oilgoj bilee. Gehdee minii bodloor bol Kant denduu optimistic sanadgsan. Deerees ni bas KHUN geech amitanii dotood shinj chanar ter muu muuhaig nevt shuvt harj chadaagui uchraas KHUN geed aminiig deer orgon baih yostoi unelgeeenees ni iluugaar uneljee.
Quote:
Originally posted by Dulma:[p]
sain muu, buruu zoviin hemjuur ni tuhain uildel ooroo bish, terhuu uildliig hiih bolson shaltgaan, handlaga gej boddogiin...
Minii naiz Dulma kant-s l ish tatah geed sain ch ish tataj chadaagui l baina daa. Bur naadahiig chini unshaad humuusiin tolgoi ch ergej medeheer yum. Gehdee chi ooroo tegj bodoj baigaa bol chamdaa OK!
Etna nadaas zovlgoo ogohiig assusan baih yum. Uul ni bi ooroo humuust zovolgoo tuslamj ogohoor hemjeend yavj ochiogui bolovch "zovolgoo" gedgiig "turshlagaasaa huvaaltsag" gedgeer orluulj ooriin unshsan nomnuudaas huvaaltsay.
Assdaa666-n heldeg unen l dee. Shuud Nietszche-ruu shumbval ayul bolj medne. Bas tsagaa ch aldah baih. Harin ehleed Bertrand Russell-iin "A history of Western Philosophy" geed nomiig yamar ch baisan olj unshih shaardlagatai. Naad nom chini tsetseg tarikh hors bolj ogno. Tendees l yag ekh uusveree avch yamar philosophichiin nom unshmaar baina gedeg ooriinkhoo sonirkhliig bas harah heregtei. Zugeer l hunii helsniig bish ooriin durtaig. Minii bodloor bol Aristotle-iin Republic bol yaah ch argagui unshikh nom. Machiveili-giin "Prince" tun nimgkhen tul hunderch baihdaa l garchiglachihna biz. Daraagaar ni Nietszche-d oroh boloogui gevel Dostoyevsky-iin "Brother Karamazov", "Crime and Punishment"-g duusgachhoorai. Nietszche-g unshihiin omno Schopenhaur-tai tanitsval mash ih tus bolno. Schopenhaur-t hetsee ch bitgii avtaarai. He is complete hypocrite I think. Of course that is biased judgement. kant-g unshikhiin tuld ehleed helendee sain bolohgui bol dund ni KADAR tasrana shuu! Za bi neg iimerkhuu yoronkhii zurag l ooriin turshlagaasaa zurj baihaas bish yag ooriin dur sonirholoo hoovolch ikh yum nerlene dee. Etna tegeed namaig ta bish naiz gevel boloh bizdee. In this globalization-stricken world, there is no older or younger people, but rather conservative, liberal personals.
Zovkhon philosophy gej yavbal amidrald bas denduu hongon handsan hereg boloh baih gej bi ooroo boddog yum. Psycology, politics, computer science, economics geed olon yanziin sonirholtoi bogood ur ogoojtei sedeviid bol baina l daa. Zaaval ch ugui computeriiin ulsiin olympiadad orj, Jeffrey Sach-iin artical-r shuumjilj, chaos-iin onoloor paper bichij, Jung-iin taamaglaliig shuten Freud-g uguisgehgui ch gesen ed nariin yu yarij, yu sanaj savdgiig ni oilgood medvel daraa ni Nietszche ch ooroo zugeer l neg baidag l barimliin shavar met haragdah bolno. Minii tuulsan unshsan bol unekheer yarihad ch ichmeer baga. Tiimees ingeed l togsgoy doo!